Arbetslös eller mammaledig
Nu har min arbetslösa vecka börjat. Eller jag har bestämt mig för att säga mammaledig eftersom jag valde bort arbetsförmedlingen och allt vad det innebär. Jag vet ju att jag ändå inte får någon ersättning förrän till hösten om jag anmäler mig nu… Får ångest när jag bara tänker på det! Det var några år sedan jag stämplade men minnena sitter kvar. Gud, vad jag tjafsade medd A-kassan! Skrev till och med insändare till NA när över 3 månader gått och ingen ersättning sågs till. Och då hade vi bara Daniels studielån att leva på! Om jag snålar så har jag dagar som räcker till denna sommar och nästa om jag kommer in på skolan. Hoppas på att det trillar in lite spelningar också.
Men det är komiskt hur”duktig” jag måste vara för att må riktigt bra. Känns som att jag gör något fel om jag inte jobbar, städar eller tar hand om barnen. Nu är dom på dagis 15 timmar denna vecka så jag borde njuta av lite fixar och egentid men det känns som om jag gör något “fel”. Speciellt idag när Lea var ledsen och ville följa med hem… Känns helt tokigt att lämna henne där när jag inte “måste”. Samtidigt så vet jag att hon/dom inte lider av att leka i några timmar. Snart blir det sommarlov för hela familjen!
